Kort sagt: Räkna enkelt: nettoinkomst minus fasta kostnader minus sparande blir din fria budget. Kartlägg först alla återkommande utgifter, fördela oregelbundna kostnader (försäkringar, reparationer) per månad och dra av sparbeloppet direkt. Det som blir kvar kan du använda fritt under månaden.
Hur mycket pengar blir egentligen kvar i slutet av månaden? En enda uträkning ger svaret – och den är enklare än du tror.
Summera nettoinkomsten: lön efter skatt, plus barnbidrag, extrainkomst eller hyresintäkter – allt som faktiskt landar på kontot.
Kartlägg dina fasta kostnader noggrant: hyra, el, försäkringar, mobil, abonnemang, avbetalningar. Enklast med en blick på de tre senaste kontoutdragen.
Fördela oregelbundna kostnader per månad: lägg ihop årets engångsutgifter (bilförsäkring, semester, julklappar) och dela med 12 – då kommer inte december som en överraskning.
Dra av sparbeloppet innan du räknar ut vad som blir kvar – ”spara först” i stället för ”spara på det som blir över”. Som riktmärke fungerar de 20 % ur 50/30/20-regeln.
Fritt att röra sig med = netto − fasta kostnader − sparande. Det är ditt utrymme för önskemål och vardag.
Behov · 50%
Önskemål · 30%
Sparande och skulder · 20%
50/30/20 – en enkel fördelning av din nettolön.
Prova själv
50 % behov—
30 % önskemål—
20 % sparande och skulder—
Vägledande, avrundat.
Kontoo räknar ut ditt ”Fritt denna månad” i realtid och visar med en prognos hur saldot utvecklas fram till månadsskiftet: Kontoo – lokalt på din enhet, helt utan bankkoppling.
På djupet
Kartlägg fasta kostnader ordentligt – och missa inga
Det vanligaste felet när man räknar ut sin budget är att uppskatta de fasta kostnaderna på höft – nästan alltid glömmer man de små som tickar på i bakgrunden: streaming, molnlagring, medlemsavgift i föreningen, tidningsprenumerationen, den där andra försäkringen. Mer tillförlitligt är att gå igenom de tre senaste kontoutdragen: varje återkommande dragning är en kandidat till fast kostnad. Skilj medvetet på verkliga fasta kostnader, som ligger på samma belopp varje månad, och rörliga kostnader som mat eller drivmedel – de svänger och hör hemma i den fria budgeten, inte i den fasta uträkningen. Ett realistiskt utgångsläge får du bara om listan är fullständig; hellre lägga 20 minuter en gång än att planera varje månad med en förskönad siffra.
Jämna ut oregelbundna kostnader – tricket med ÷ 12
Budgetar faller sällan på vardagen, utan på de stora engångsposterna: bilförsäkringen i januari, semestern på sommaren, julklapparna i december, kvarskatten. De här beloppen känns oförutsägbara, men det är de inte – de kommer bara inte varje månad. Räkna därför ner dem. Exempel: runt 12 000 kr i årliga kostnader för sådana poster blir 1 000 kr i månaden som du lägger undan fast. Den som hoppar över det finansierar snabbt topparna med kontokrediten till hög ränta och raderar hela årets sparande. Den här månatliga reserven hör hemma i uträkningen som en egen post bland de fasta kostnaderna – skild från bufferten, som är reserverad för verkliga nödsituationer.
Ett genomräknat exempel
Exempelsiffror, inga officiella värden: en singel har 28 000 kr netto i månaden. De fasta kostnaderna – hyra 9 900 kr, el/internet/mobil 1 400 kr, försäkringar 700 kr, abonnemang 400 kr och en ÷12-reserv för årliga kostnader på 1 000 kr – summerar till 13 400 kr. Personen drar av ett sparande på 4 200 kr, vilket är 15 procent av nettot. Kvar blir 28 000 − 13 400 − 4 200 = 10 400 kr fritt att röra sig med till mat, fritid och önskemål. Mätt mot 50/30/20-regeln ligger det på ungefär 48 procent behov, 37 procent önskemål och 15 procent sparande – nära, men sparkvoten har fortfarande utrymme att växa. Just sådana justeringsmöjligheter blir synliga först när uträkningen står svart på vitt.
Utbildning, inte rådgivning. Så arbetar vi och kontrollerar siffror: Redaktion. Uppgifter per 2026, senast granskad 04/07/2026.
Vanliga frågor
Hur räknar jag ut min månadsbudget?
Helt enkelt: nettoinkomst minus fasta kostnader minus sparande. Kartlägg alla återkommande utgifter, dela årets engångskostnader med 12 och dra av ditt sparande – det som blir kvar är din fria budget för månaden.
Hur mycket pengar blir kvar i månaden?
Så mycket som återstår av nettot efter fasta kostnader och sparande. Exempel: 28 000 kr netto − 13 400 kr fasta kostnader − 4 200 kr sparande = 10 400 kr fritt. Utan en ordentlig lista över fasta kostnader underskattar man nästan alltid den här siffran.
Vad är fria, disponibla pengar?
Pengarna som blir kvar efter alla fasta åtaganden och sparandet – alltså fritt att använda till mat, fritid och önskemål. Formel: netto − fasta kostnader − sparande. En del räknar in sparbeloppet också; det är renare att dra av det först.
Räknas sparandet som en fast kostnad?
I uträkningen behandlar du det bäst som en fast utgift: spara först, planera resten sedan (”pay yourself first”). Då blir sparandet inte en restpost som råkar bli över vid månadsskiftet – eller inte.
Vad gör jag med oregelbundna utgifter?
Fördela dem per månad: lägg ihop alla årliga kostnader (försäkringar, semester, reparationer) och dela med 12. Det beloppet lägger du undan varje månad, så att de stora räkningarna inte får budgeten ur balans.
Vad har jag råd med?
Ett grovt riktmärke är 50/30/20-regeln: ungefär 50 procent av nettot till behov, 30 procent till önskemål och 20 procent till sparande. Vad du har råd med på sikt visas av din fria budget – inte av det aktuella kontosaldot.
Alla lektioner · Ordlista · Redaktion · Kontoo räknar och förklarar – detta är allmän kunskap, inte skatte-, juridisk eller ekonomisk rådgivning.
Dina data stannar hos dig. Punkt slut.
Kontoo samlar inte in, ser eller lagrar några av dina personliga ekonomiska uppgifter – inget konto, ingen molntjänst, allt räknas ut på din enhet. Den kostnadsfria användningen finansieras med annonser (Google AdSense, endast med ditt samtycke); en annons- och spårningsfri premiumvariant är planerad men ännu inte tillgänglig.
Inget kontoIngen molntjänstData på enhetenAnnonser endast med samtycke
