Vad kommer ditt lån verkligen att kosta?

Så byggs månadsbeloppet upp

Kalkylatorn löser samma ekvation som en bank: den fördelar lånet plus all ränta jämnt över alla månader, så att du betalar exakt lika mycket varje gång (annuitet). I varje betalning ligger två delar dolda – ränta på skulden som är kvar, och amortering som faktiskt krymper skulden. I början är räntedelen störst, sedan växer amorteringen. Säg att du lånar 100 000 till 8 procent nominell ränta på 5 år (siffrorna är bara ett exempel). Första månaden är räntan cirka 100 000 × 8 % ÷ 12 ≈ 667, och eftersom månadsbeloppet ligger runt 2 028 går resten, cirka 1 361, till amortering. Nästa månad räknas räntan på en något mindre skuld, så mer går till amortering. Totalkostnaden i rutan är summan av alla dessa betalningar minus det du lånade – alltså den rena räntekostnaden. Testa att ändra en enda siffra i taget för att se vilken hävstång just den har.

Varför den nominella räntan ljuger

Den ränta som lyfts fram i annonsen är sällan hela sanningen. Den nominella räntan säger inget om uppläggningsavgift, aviavgift varje månad eller hur ofta räntan läggs på. Den effektiva räntan bakar däremot in avgifterna och visar den verkliga årskostnaden, och det är det enda tal som går att jämföra rakt av mellan två erbjudanden. Säg att två lån båda lockar med 6 procent nominellt (rent exempel). Det ena tar 500 i uppläggning och 30 per avi, det andra är avgiftsfritt. På ett litet lån kan de där avgifterna dra upp den effektiva räntan till kanske 8–9 procent, medan det avgiftsfria stannar nära 6. Månadsbeloppet i kalkylatorn bygger på den ränta du matar in, så mata in den effektiva räntan om du vill se den ärliga kostnaden. Ser du bara en nominell siffra i ett erbjudande, be alltid om den effektiva innan du jämför – annonssiffran räcker inte.

Långa löptider som kostar dyrt

Den vanligaste fällan är att stirra på månadsbeloppet i stället för totalkostnaden. En längre löptid trycker ner det du betalar varje månad, vilket känns billigare – men du betalar ränta under fler år, och slutnotan blir mycket större. Säg att du lånar 100 000 till 8 procent (exempelsiffror). På 3 år blir månadsbeloppet kanske 3 134 och räntan totalt runt 12 800. Drar du ut det till 8 år sjunker månaden till cirka 1 414, men den samlade räntan klättrar mot runt 35 700 – nästan tre gånger så mycket för samma lånade summa. Kalkylatorn låter dig se båda talen samtidigt, så använd den så: skriv ner totalkostnaden för varje löptid du överväger. En billig månad är inte gratis, den är bara utspridd över längre tid. Fråga dig vad hela lånet kostar, inte bara vad det syns kosta i månadsbudgeten.

Restvärde och tillägg som gömmer notan

Vissa upplägg, särskilt vid bil- och fordonsfinansiering, lämnar en stor slutbetalning kvar – ett restvärde eller en ballongbetalning. Då räknas de löpande månaderna på en lägre summa, vilket ser prisvärt ut, men en rejäl klump väntar vid slutet som du antingen måste betala kontant eller lägga om till ett nytt lån. En enkel annuitetskalkylator visar inte den klumpen, så lägg alltid till den mentalt i totalkostnaden. En annan tyst kostnad är betalningsskydd eller låneförsäkring som klistras på och höjer beloppet du faktiskt lånar – ränta betalas då även på skyddet. Säg att ett skydd lägger 4 procent på lånesumman (exempel); då räknar du egentligen på ett större lån än du trodde. Läs vad som ingår, mata in den faktiska summan du lånar inklusive tillägg, och räkna med restvärdet separat. Först då visar rutan vad affären verkligen landar på.