När kan jag gå i pension?

Klyftan mellan drömmen och grundpensionen

Räknaren börjar med en enkel fråga: vad vill du ha att leva på varje månad, och vad täcker den allmänna pensionen ungefär? Skillnaden är gapet du själv måste fylla med eget sparande. Säg som ett räkneexempel att du vill ha 25 000 i månaden och att du i exemplet antar att grundskyddet ger 15 000 (bara illustrationssiffror du själv fyller i). Då saknas 10 000 i månaden. Räknaren översätter det gapet till ett kapital du behöver ha byggt upp när du slutar arbeta, utifrån hur länge pengarna ska räcka och hur mycket de fortsätter växa under uttagstiden. Poängen är inte den exakta siffran, utan att göra det osynliga synligt: många planerar aldrig för gapet alls och upptäcker det först vid pensioneringen. När du ser beloppet svart på vitt blir nästa steg konkret i stället för abstrakt, och du vet ungefär hur stort berg du bygger mot.

Så gör räntan på räntan tunga lyftet

Det som verkligen bygger kapitalet är inte hur mycket du lägger undan, utan hur länge avkastningen får arbeta ovanpå tidigare avkastning. Ett räkneexempel med rena illustrationssiffror: 2 000 i månaden i 30 år är 720 000 inbetalt. Vid en antagen årsavkastning på 6 procent växer det till ungefär 2 miljoner. Nästan två tredjedelar är alltså avkastning, inte dina insättningar. Kortar du samma sparande till 15 år hinner du bara till drygt 580 000, trots att du satt in hälften så mycket pengar. Det är därför räknaren är så känslig för hur många år du anger. Kurvan är flack i början och brant på slutet, eftersom de sista årens avkastning räknas på ett redan stort belopp. Läs resultatet som ett kvitto på tiden: varje år du lägger till i början väger tyngre än ett år i slutet.

Inflationen äter din låtsassiffra

En vanlig fälla är att stirra på slutkapitalet och glömma att pengar tappar köpkraft. 2 miljoner om 30 år låter mycket, men med en antagen inflation på 2 procent per år motsvarar de bara runt 1,1 miljoner i dagens penningvärde. Samma sak gäller den månadsinkomst räknaren visar: en utbetalning som ser bekväm ut idag räcker till mindre när den faktiskt betalas ut. Lika viktigt är uttagsantagandet, alltså hur stor andel av kapitalet du tar ut varje år. Tar du ut en försiktig andel räcker pengarna längre men ger lägre månadsbelopp; tar du ut mer får du mer nu men riskerar att kapitalet tar slut. Titta därför alltid efter om räknaren visar beloppet i dagens pengar eller i framtida kronor, och testa ett par olika uttagsnivåer. Den reala siffran, inte den nominella, avgör vad du faktiskt kan handla för.

Misstagen som kostar mest i slutänden

Fyra fel återkommer och alla är dyra. Det första är att börja för sent: eftersom tiden gör tyngsta jobbet kan tio förlorade år i starten kräva att du dubblar månadssparandet för att komma i kapp. Det andra är för optimistisk avkastning. Skriver du in 9 eller 10 procent ser resultatet strålande ut, men en mer nykter siffra ger en helt annan verklighet, och skillnaden mot en realistisk nivå kan bli flera tusenlappar i månaden vid pensionen. Det tredje är att glömma skatt: pensionsutbetalningar och kapitaluttag beskattas oftast, så bruttobeloppet räknaren visar är inte det du får kvar. Det fjärde är att bortse från att utgifterna kan öka med åldern, särskilt för vård och hälsa. Läs resultatet med marginal: räkna hellre med lägre avkastning och högre kostnader, så blir en avvikelse en positiv överraskning i stället för en obehaglig.